Captured in the room of Göran Tunström?s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world?s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject?s motion between fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify ?a linguistic room? in Tunström?s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions.

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Ambitionen med detta gestaltande examensarbete var att utforma ett adekvat läromedel för teckning som är väl förankrat i Läroplanen för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmets 2011 (Lgr 11) kursplan för Bild i högstadiet. Detta söktes uppnås genom en studie av tidigare relevant forskning och genom ett test av det läromedel, Hjälp! Jag Tecknar, som producerades i och med den gestaltande processen. Arbetet kan sägas vara uppdelat i två delar, å ena sidan utvecklingen av ett läromedel och å andra sidan ett test av samma läromedel. Testet genomfördes genom en frivillig kursverksamhet med barn och ungdomar som kunde tänka sig att deltaga i utvecklingen av läromedlet. Resultatet visar främst på möjligheter med Hjälp! Jag Tecknar och hur boken skulle kunna motarbeta, framförallt, inaktivitet och underlätta för en läsare att just teckna.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Ett flertal datorspelutvecklare  har  under  2000-talet  valt  att placera  sina  datorspel  i miljöer som allmänheten kan relatera till. I flera fall har dessa virtuella gestaltningar av en för spelaren lokalt förankrad plats utsatts för någon form av förfall, ofta rör det sig  om  någon  form  av  postapokalyptiskt  scenario.  Det  här  examensarbetets  syfte fokuserar  på  det  mervärde  som  kan  finnas  i  att  placera  ett  datorspel  på  en  för spelaren  lokalt  känd  plats  och  de  speciella  intryck  som  ett  sådant  gestaltande  kan förmedla.  Rapporten går även igenom de visuella aspekter som bör beaktas vid en gestaltning av en miljö stadd i förfall, referensarbetet inom existerande verk men även forskning på  materials  hållbarhet  och  olika   egenskaper  belyses  initialt  innan  projektets praktiska del inleds och en 3D-miljö skapas. Denna  miljö  utvärderas  sedan  genom  en  kvantitativ  undersökningsmetod  med kvalitativa   inslag   i   form   av   en   enkätstudie,   därefter   analyseras   resultatet   av undersökningen  och  en  slutsats  kring  mervärdet  i  att  placera  datorspel  i  lokalt förankrade miljöer formas..

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Vårt examensarbete behandlar lärande och grupprocesser, vi ville ta reda på vilken faktor som påverkar lärandet i grupp. Det lärande som framförallt behandlas är när elever lär av varandra, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vår analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lärande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter två olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i våra arbetsgrupper har filmats och sedan jämförts med varandra.